Storytelling - Berättelsen om företagets själ

I lunchrummen berättas ofta historier och anekdoter om företaget, företagets historia och de anställda. Berättelser som ofta betyder mer för sammanhållningen och självkänslan än fakta och siffror. Att använda sig aktivt av storytelling innebär att fånga upp dessa historier och använda dem till att sprida information om företagets själ och historia. Det handlar mycket om att bevara sin historia och att göra den synlig. Att exempelvis berätta om hur allt började och vilka idéer och visioner som drev de som startade företaget, och att vara försiktig med att kasta allt gammalt. Den första broschyren eller muggarna med den gamla loggan kan hjälpa till att berätta företagets historia, och ge nyanställda en bättre helhetsbild och djupare förståelse av företaget.

Men storytelling handlar också om att välja sin historia. Framförallt gäller det att uppmuntra positiva berättelser som speglar företagets visioner och värderingar och som kan stärka självkänslan i gruppen. Samtidigt kan det också vara nyttigt att berätta om tidigare misstag, både för att inte göra om dem igen och för att det är en del av historien som har gjort företaget till vad det är idag.
Matts Heijbel är skribent och journalist och arbetar mycket med att hjälpa företag att hitta och sprida sina historier. Han liknar storytelling vid indianernas berättelser kring lägerelden. Berättelserna är underhållande, lätta att komma ihåg och lätta att sprida vidare. Och de innehåller allt man behöver veta för att sammanhållningen ska fungera i gruppen. Det berättas om gruppens skapelse, historia, traditioner, vänner och fiender.

Inom ett företag kan berättelser också förklara vilka vi är, vad vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Och de kan visa vilka visioner som finns och vilka sociala koder som gäller.
Riktigt bra historier kan också spridas vidare externt. Roliga anekdoter berättas och återberättas och skapar en bild av företaget och människorna som jobbar där. Lyckas man med att välja sina historier har man här en fantastisk marknadsföringskanal. Den kan liknas vid de underhållande reklamfilmer som sprids över Internet. Är de tillräckligt bra och roliga skickar människor frivilligt reklamen vidare till vänner och bekanta. Ett exempel på ett företag som lyckats sprida sina historier är IKEA. Det berättas bland annat om att Ingvar Kamprad alltid tog tunnelbana istället för taxi, trots hans stora förmögenhet. Många historier om Ingvar Kamprad visar just på hans vanlighet och sparsamhet. Det florerar också en berättelse om att han vid invigningen av ett IKEA-varuhus passade på att annonsera ut att hans sekreterare skulle behöva en sax, om någon hade en sådan över. Med en så sparsam grundare är det lätt att förstå hur IKEAs möbler blivit prisvärda, och det blir roligare att handla när man känner en nästan personlig relation till grundaren. Matts Heijbel kallar detta för att "befolka varumärket", ett sätt att göra organisationen mer mänsklig och intressant.

Enligt Matts Heijbel finns det några enkla grundregler som gör en historia bra för storytelling. Den ska vara sann och trovärdig och den ska spegla den kultur och de värderingar som företaget vill visa. Till formen ska den vara kort, underhållande och lätt att minnas. Man ska alltså försöka skala bort alla onödiga faktauppgifter och förenkla historien så mycket som möjligt.
Att få igång storytelling handlar mycket om att samla in och lyssna på de historier som redan finns och att uppmuntra en berättartradition på företaget. Eventuellt kan man sedan ta hjälp av professionella skribenter som skriver ihop materialet. Då kan berättelsen om företagets själ hälsa nya medarbetare välkomna och bli givande och underhållande läsning för alla som arbetar med eller inom organisationen.


Av Gabriella Wejlid
www.gwmedia.se

Gabriella Wejlid är frilansjournalist och driver även
huvudsidan.se - en site om hur man kan träna hjärnan och minnet

[artikel ur Personalchefen]

minnesknep, kreativitet, lateralt tänkande

Hjärnboken.se - en e-bok om hjärnträning